söndag 15 april 2018

Hur uppkommer cancer?


Vad är cancer?

Cancer är många olika sjukdomar

Cancer är benämningen på ett antal sjukdomar som kan uppstå på många olika ställen i kroppen. Även om det finns mycket som skiljer de olika cancerformerna åt har de en sak gemensamt: De uppstår på grund av att en eller några helt vanliga celler någonstans i kroppen förändras och utvecklas till cancerceller.
Det som kännetecknar cancerceller är bland annat att de slutar kommunicera med omgivningen och fortsätter att föröka sig okontrollerat samtidigt som de inte dör när deras tid är ute, vilket kroppens celler annars brukar.

All cancer bildar inte tumörer
Ordet cancer syftar på en tumör eller knöl, men det är inte alltid cancercellerna bildar tydliga knölar som man kan se eller ta på. När det gäller till exempel blodsjukdomen leukemi bildas inga tumörer men cancercellerna breder ändå ut sig på bekostnad av de friska cellerna.
Förändringen från helt vanlig cell till cancercell sker framför allt i samband med att cellen delar sig. Att cellerna i kroppen delar sig är en normal process som sker regelbundet för att gamla eller skadade celler i kroppen ska ersättas av nya. För det mesta går celldelningen till som den ska, men ibland kan det bli fel.
För att förstå hur cancer uppkommer behöver man först förstå lite mer om hur cellerna fungerar och hur celldelningen går till.

Hur cancer uppkommer
Cellerna och hur de delar sig
Människokroppen är uppbyggd av tusentals miljarder celler. Alla celltyper har olika uppgifter i kroppen och skiljer sig åt till utseende och funktion. Cellerna bildar vävnader som till exempel muskler och skelett och vävnaderna bildar i sin tur alla organ i kroppen. Vissa celler rör sig fritt och är inte bundna till något speciellt organ. Exempel på sådana celler är blodkroppar.
För att kroppen ska kunna växa och leva vidare måste cellerna regelbundet ersättas med nya. Det sker genom att celler delar sig. Celler lever olika länge och delar sig olika ofta. Vissa celler delar sig så gott som varje dygn, till exempel i benmärgen, medan andra som exempelvis leverceller delar sig ungefär en gång i månaden. Vissa celler delar sig ännu mer sällan.
När cellen ska dela sig fördubblar den hela sitt innehåll och blir till två celler. Då har en exakt kopia av cellen skapats. Det är viktigt att kopieringen blir rätt och celldelningen är därför en noggrant reglerad process.



DNA styr cellernas funktion och delning

Cellens kärna styr alla cellens funktioner och består till största del av kromosomer. Varje kromosom består i sin tur av en lång trådformad molekyl som kallas DNA. Ibland kallas DNA också för arvsmassa. Själva DNA-tråden är indelad i avsnitt som kallas gener eller arvsanlag. De allra flesta gener har vi i dubbel uppsättning – en från varje förälder. Sammansättningen av DNA är unik för varje individ.

Cellkärnan innehåller 23 kromosompar. Varje kromosom består i sin tur av en lång DNA-tråd som packats på ett sinnrikt sätt i spiraler. I DNA-tråden finns generna som också kallas arvsanlag
 
Det är generna i DNA som styr hur cellen ska bete sig, både när det gäller sin uppgift i kroppen och själva delningen. Varje gen innehåller nämligen en instruktion om att bilda ett specifikt protein. Det är proteiner som styr cellens funktioner och cellens delning.
Några av proteinerna har till uppgift att ge signaler till cellen när den ska dela sig. Andra ger signaler när det är dags att stoppa delningen. Om denna balans rubbas kan cellen tappa sin förmåga att reglera delning och tillväxt, vilket kan leda till att cancer uppstår.

Varför uppstår skador i DNA?

Skador i DNA uppstår ofta, men lagas oftast effektivt av cellen. För att en cancercell ska uppstå måste det finnas en serie bestående skador i DNA, som påverkar vissa bestämda gener som avgör cellens delning och tillväxt. Skadorna kan dels ha funnits i spermien eller ägget och funnits där från början, dels ha uppkommit under livets gång.
DNA-skador som uppkommer under livets gång kan till exempel bero på att vissa främmande ämnen sätter sig i DNA och förhindrar att cellen kopierar sig på rätt sätt. Sådana ämnen kallas cancerogena ämnen. Flera sådana ämnen finns i till exempel tobaksrök. Även höga doser av radioaktiv strålning kan orsaka skador i DNA.
Skador i DNA blir vanligare med åldern och risken att utveckla cancer ökar därför ju äldre man blir.

Cellen lagar de flesta skador

De allra flesta skador i DNA brukar cellen laga i samband med kopieringen. Dessa reparationsprocesser är mycket effektiva, så mycket som hundratals skador har visat sig kunna lagas vid en enda delning. Till exempel kan främmande ämnen klippas bort ur DNA-tråden i samband med delningen, varpå skarven lagas.
Dessutom har cellen ofta nytta av de dubbla uppsättningarna av gener. Om en viss gen är skadad kan det ibland räcka med att den motsvarande genen från den andra kromosomen fungerar, det vill säga arvsanlaget från den andra föräldern.
Om skadorna inte går att reparera kan cellen i stället förstöra sig själv. Denna möjlighet är ofta satt ur funktion hos cancerceller.

Alla tumörer är inte cancer

När de första tumörcellerna har börjat föröka sig och bildat ett sammanhängande område brukar man tala om cellförändringar. Långt ifrån alla cellförändringar leder till cancer. Ibland uppstår i stället cellklumpar eller tumörer som brukar kallas godartade. Exempel på godartade tumörer är vårtor.
Godartade tumörer håller sig till en och samma plats, medan cancerceller växer in i vävnaderna omkring, och kan i nästa steg sprida sig till andra delar av kroppen. En godartad tumör är mer tydligt avgränsad och går oftast att operera bort medan cancertumörer kan behöva behandlas på flera olika sätt för att de ska försvinna. En godartad tumör behöver inte alltid behandlas.
Ibland kan en godartad tumör ändå vara allvarlig. Det gäller om den växer på ett känsligt ställe, till exempel inne i hjärnan, där skallbenet gör att utrymmet är begränsat och det samtidigt är svårt att operera utan att ingreppet orsakar skador.

Hur cancer utvecklas


När cancer utvecklas förändras cellerna och går igenom olika faser.

Cancer tar tid att utveckla

Det tar ofta tid för cancer att utvecklas. Det kan ibland ta åratal från de första DNA-skadorna tills att en tumör upptäcks. Anledningen är att det behövs så många skador i cellens DNA, som inte cellen lyckats laga, för att cancerceller ska utvecklas.
Hur sjukdomen sedan utvecklas beror på vilken cancerform man har, och varierar också från person till person. Vissa cancerformer utvecklas långsamt och kan i princip stå stilla under flera år, medan andra har ett snabbare förlopp, där det kan handla om månader.
För varje gång cancercellerna delar sig finns risken att nya skador uppstår och ger upphov till ytterligare förändringar i cancercellerna. Överlag gäller att ju tidigare en cancersjukdom upptäcks, desto större är chansen att man blir botad.

Olika faser av cancer

Utvecklingen av cancer brukar delas in i ett förstadium och fyra faser. Förstadiet kallas med ett annat ord för hyperplasi. Den första fasen kallas dysplasi, den andra för cancer in situ, den tredje för invasiv cancer och den fjärde för spridd eller metastaserande cancer. En fas leder inte automatiskt vidare till nästa. Framför allt när det gäller förstadiet och den första fasen är det vanligt att förändringarna inte utvecklas vidare, utan stannar där.

Förstadium – cellerna blir fler

Hyperplasi är när celler ökar i antal men i övrigt beter sig normalt. Hyperplasi kan vara ett förstadium till cancer, men behöver inte vara det. Kroppen klarar oftast av att ta hand om denna typ av förändringar.

Bilden visar välordnade så kallade epitelceller som finns i till exempel lungor och tarmar. Det finns några få epitelceller för mycket i mitten som inte sitter lika välordnat som de övriga. Cellerna är fästa vid ett tunt lager som kallas basalmembran som ger stadga till epitelcellerna och organet.


Första fasen – cellförändringar

Den första fasen i utvecklingen av cancer kallas för dysplasi. Då har de nya cellerna förändrats på ett sätt som gör att de tappar sin ursprungliga funktion och slutar att kommunicera med omgivningen. Detta kallas cellförändringar och kan upptäckas i mikroskop när man lämnar cellprov från livmoderhalsen eller ett vävnadsprov från exempelvis ett födelsemärke.

Här har epitelcellerna i mitten dels förökat sig och blivit för många, dels förlorat sin ursprungliga form. Vissa har även tappat sin kontakt med basalmembranet.

Andra fasen – cancer som växer på en avgränsad plats

Den andra fasen kallas cancer in situ. Nu har de nya cellerna så pass förändrade egenskaper att man kan kalla dem cancerceller. Tumören har blivit så pass stor att den kan identifieras som en växande samling celler. ”In situ” betyder ”på plats” och innebär att cellerna fortfarande växer på ett och samma ställe, det vill säga inte kan tränga in i organen runt omkring.

De avvikande cellerna i mitten har alltmer förlorat sin struktur och är på väg att dela sig allt oftare. Cellerna är fler och mindre och kan utgöra en hård och tydligt avgränsad knöl.


Tredje fasen – cancer som kan tränga in i omkringliggande vävnad

Den tredje fasen kallas fullt utvecklad eller invasiv cancer. Då har tumörcellerna förändrats ytterligare så att de kan röra sig och invadera, alltså tränga in i vävnader och organ som ligger runt omkring. Cancerceller som är invasiva kallas ibland för aggressiva. Det innebär att de kan vara snabbväxande och svåra att behandla.

Här har cancercellerna trängt igenom basalmembranet och tagit sig ut i den angränsande vävnaden.

Fjärde fasen – cancer som kan sprida sig till andra delar av kroppen

Den fjärde fasen kallas spridd eller metastaserande cancer. Då har tumörcellerna fått egenskaper som gör det möjligt för dem att ta sig ut i blodkärl och lymfsystem för att sprida sig till andra delar av kroppen.


När cancercellerna kan ta sig ut i blod- eller lymfkärl och sprida sig till andra delar av kroppen kan de bilda metastaser eller dottertumörer. Det är alltså inte fråga om en ny sorts cancer, utan tumörceller som tagit sig från en plats till en annan.

Metastaser

När celler från en cancertumör sprider sig till andra delar av kroppen kallas de för metastaser eller dottertumörer. Metastaser uppstår oftare i vissa organ än i andra, och mönstret är olika för olika cancersjukdomar.
Organ där man oftare får metastaser är lymfkörtlarna, lungorna, skelettet, levern och hjärnan. Vid leukemi och lymfom talar man inte om metastaser, även om sjukdomen är spridd i hela kroppen. Hur metastaser behandlas beror på vilken tumörform de har utvecklats ifrån.

Behandling mot cancer

Det finns i dag i huvudsak tre olika behandlingsmetoder mot cancer: operation, strålning och behandling med läkemedel. Ofta får man en kombination av olika behandlingsmetoder.
Det är inte storleken på en tumör som avgör hur svår cancern är att bota utan det är cancercellernas egenskaper som gör dem svårare eller lättare att behandla. Ju mer som blir känt om hur cancercellerna beter sig, desto mer kan behandlingen anpassas så att den blir så effektiv som möjligt, och med färre biverkningar.
I dag blir ungefär 60 procent av alla som får någon form av cancer i Sverige botade, men det varierar mycket mellan olika cancersjukdomar. Även de som inte bli botade kan i dag leva ungefär som vanligt under lång tid tack vare en förbättrad behandling.
I framtiden kommer man kunna analysera egenskaperna hos individens tumör ännu bättre och behandlingen kommer att kunna skräddarsys för att passa varje persons sjukdom, vilket kommer att göra att ännu fler kan bli friska från sin cancer.

Tumörstadium och tumörgrader

När man behandlas för cancer kan man stöta på olika termer för att beskriva sjukdomen, till exempel när det gäller att beskriva hur mycket den har spridit sig i kroppen. Ett ord som ofta används för att beskriva cancerns utbredning är tumörstadium. Oftast beskrivs då stadierna 1 – 4, där stadium 1 beskriver tidiga förändringar och stadium 4 att sjukdomen har spridit sig i kroppen. De fyra stadierna motsvarar de fyra utvecklingsfaserna av cancer.
När det i stället är hur cancern beter sig, alltså hur pass förändrade cellernas egenskaper är, används i stället ordet tumörgrad. Även här finns en skala från 1 till 4 där grad 1 beskriver en tumör där cellerna har kvar många av sina ursprungliga egenskaper, medan grad 4 beskriver en tumör där cellerna har förlorat dem.
Varför cancer uppstår

Varför får man cancer?

Det är oftast nästan omöjligt att avgöra exakt vad som har orsakat sjukdomen för varje enskild person. Det är en kombination av flera olika faktorer som spelar in. Hur mycket forskarna vet om orsakerna skiljer sig också åt mellan olika cancerformer. När det gäller till exempel lungcancer finns klara samband med rökning, men när det gäller många andra cancerdiagnoser är det inte lika tydligt vad som orsakat sjukdomen.
Det är också känt att miljöfaktorer som partiklar och utsläpp i luften, ämnen som finns i vår mat och vårt vatten, solens UV-strålning och radioaktiv strålning har betydelse. Men det är inte bara sådana miljöfaktorer som leder till att man får cancer. Vissa virus och bakterier kan också vara en bidragande orsak. Ett exempel är sambandet mellan så kallat humant papillomvirus, HPV, och livmoderhalscancer.
En annan viktig faktor är varje individs genetiska bakgrund. Variationerna i våra gener styr våra individuella utseenden så som hårfärg och ansiktsform. Lika individuella som vi är till utseendet, lika individuella är våra celler. Vi har till exempel olika nivåer av proteiner som styr tillväxt och DNA-reparation. Dessa variationer gör också att vi är individuellt olika i vår känslighet för miljöfaktorer.
En ytterligare faktor är slumpen. Även om DNA-skadorna är ärftliga eller om man utsätts för många skadliga ämnen dagligen innebär det inte att man med säkerhet kommer att utveckla cancer. Det kan vara slumpen som gör att en viss cell inte hann, eller kunde, reparera en skada som uppstod i en viss celldelning.


Cancer är en gammal sjukdom

Ibland kan man få föreställningen att cancer är en ny sjukdom som hänger ihop med vår moderna livsstil och en försämrad miljö. Men det är inte sant. Cancer är en gammal sjukdom och har funnits längre än människan har funnits på jorden. Man har till exempel hittat dinosaurier med skelettcancer.
Det fanns gott om cancerogena ämnen även i den förhistoriska miljön. Ett exempel är aflatoxiner som bland annat finns i dåligt lagrad säd och frukt. Många av de ämnena är helt naturliga och finns fortfarande i vår omvärld.
Cancer är också en sjukdom som inte bara finns hos människor och djur, utan även hos växter. Man kan exempelvis se tumörer på träd, till exempel så kallade häxkvastar på björkar och knölar på almar.
En orsak till att allt fler människor får cancer, särskilt i vår del av världen, är att vi har så pass bra hälsa i övrigt och lever så pass länge att vi inte dör av andra orsaker. Vi har också blivit bättre på att diagnosticera cancer, och att hitta den tidigare.

Vad man själv kan göra för att minska risken för cancer

Hur man lever gör skillnad. Att inte röka är det enskilt bästa man kan göra för att minska sin risk för att få cancer. Det handlar inte enbart om lungcancer, där sambandet med rökning är väl känt och utrett. Forskarna räknar med att omkring vart femte cancerfall har en koppling till rökning. Av dessa utgörs omkring en tredjedel av lungcancer, resten är cancer i till exempel munhålan, struphuvudet, magsäcken och njurarna.
Det finns också en koppling mellan att bränna sig i solen, särskilt i unga år, och risken för att drabbas av hudcancer. Malignt melanom är i dag den cancerform som ökar mest i Sverige. Vanor som att sola i solarium och att resa till platser där solen är stark tros ligga bakom ökningen.
Utöver att undvika rökning och överdriven solning är det också viktigt att inte dricka för mycket alkohol.
Eftersom cancer uppstår av flera olika orsaker är en hälsosam livsstil ingen garanti för att inte få cancer. Men man kan förbättra kroppens förmåga att motverka cancer och många andra sjukdomar genom att äta en hälsosam kost bestående av mycket frukt och grönsaker, vara fysiskt aktiv och hålla en bra vikt.

Kopi från 1177
Läs mera Här
Maten farligare än du tror?
Vad innehåller maten?
Karolinska Om Cancer Onkologiska kliniken Cancerupplysningen
Kemikalier i maten
116 olika kemikalier i maten
Hemliga kemikalier som döljer sig i maten


Dessutom bör man läsa "Den själviska genen" av Richard Dawkins.
Det är en fantastiskt underbar bok att läsa och förstå hur gener i kroppen fungerar
Rickard Dawkins använder så klart en del svåra ord, men alla går att finna på internet och få en förklaring på vad de betyder. Så det är lättare än vad man kan tro att läsa professor
Rickard Dawkins alla böcker.

Undersökningen om cancer fortsätter senare
Thore

tisdag 12 februari 2013

Vad är cancer?

RÖKNING ELLER INTE

SÅ HÄR SER DIN LUNGA UT, SOM RÖKER

Ok rökare är också människor, bara inte så länge

Det blir ett stort jättelidande när cancern kommer.
 
När kräftsvulsten växer, när metastaser kommer i rygg
 
När metastaser kommer överallt i kroppen
 
Man få en fruktansvärd ångest när man vet döden närmar sig
 

Några länkar att se på

bakteriesjukdomar

 

Av solstrålar får man HUDCANCER

 
 
 
 
 
VAD ÄR CANCER?

  1. En genetisk förändring uppstår. Det leder till ökad celldelning hos för övrigt normala celler.
  2. Med tiden uppkommer fler genförändringar vilka leder till att cellens ”självmordsprogram” störs.
  3. Ytterligare förändringar leder till att de nya celler som bildas mer och mer liknar en cancercell.
  4. Fullt utvecklad cancer. Cancercellerna kan utveckla egna blodkärl och tar inte längre hänsyn till omkringliggande vävnad.
  5. Spridd cancer. Cancercellerna kan nu sprida sig via blodet och lymfvätskan och bilda dottertumörer, metastaser, på andra ställen i kroppen. Illustration: Göran Bergkvist
Cancer är samlingsnamnet på cirka 200 olika sjukdomar. De delas i sin tur in i en mängd undergrupper. De vanligaste cancerformerna i Sverige är: prostatacancer, bröstcancer, tjock- och ändtarmscancer, hudcancer och lungcancer. När cancer uppstår har en perfekt balans i celldelningen rubbats. En cancercell delar sig ohämmat och bildar till slut en klump, en tumör.
Varje kropp har olika organ som består av miljarder små celler. Man har hudceller, muskelceller, njurceller, leverceller och många andra slags celler. Cellerna har olika uppgifter. Blodcellerna fraktar syre till kroppens olika delar och skyddar mot infektioner. Cellerna i magen och tarmarna tar hand om matsmältningen. Cellerna i njurarna renar blodet och så vidare.

Normal celldelning

När en frisk cell blir gammal och dör, ersätts den strax med en ny precis likadan cell som utför samma viktiga arbete. I kroppen bildas ständigt nya celler. Det sker genom att cellerna delar sig.
Den normala celldelningen är mycket noggrant kontrollerad av speciella gener inne i cellen. I varenda liten cell finns över 20 000 gener, vilka regleras helt olika beroende på celltyp. Några av generna har till uppgift att ge signaler till cellen när den ska börja dela sig. Andra ger signaler när det är dags att stoppa celldelningen. På så sätt styrs exempelvis läkningen av ett sår. Hudcellerna som omger såret får en signal om att bilda nya celler ända tills såret är färdigläkt. Då stoppas celldelningen. Forskarna vet i dag mycket om de gener som styr den normala celldelningen.
Celldelningen är snabbast i magens och tarmens slemhinnor och i benmärgen.


Onormal celldelning
Cancer innebär att den perfekta balansen rubbas. En tidigare frisk cell börjar uppföra sig fel. Den vet inte när det är dags att stoppa delningen och de nya cellerna – cancercellerna – sköter inte sina uppgifter som de ska. De fortsätter att dela sig ohämmat. Fler och fler cancerceller bildas och efter en tid har de blivit till en liten klump av celler. Denna klump kallas för tumör. Tumören fortsätter att växa och till slut är den så stor att man kan se eller känna den.

Godartade och elakartade tumörer
Man talar om godartade (benigna) och elakartade (maligna) tumörer. Godartade tumörer kan bli stora, men de har inte samma förmåga som de elakartade att växa igenom andra vävnader. De kan heller inte sprida sig till andra organ i kroppen.
En elakartad tumör (cancer) däremot har tappat respekten för omgivningen. De tränger in i andra vävnader och kommer så småningom i kontakt med små blodkärl och lymfkärl. Om celler från en elakartad tumör lossnar, kan de följa med blodet eller lymfan till andra ställen i kroppen och bilda nya tumörer, så kallade metastaser (dottertumörer).
Cancer är många sjukdomar
Cancer är inte en enda sjukdom utan en hel rad olika sjukdomar. Vilken sorts cancer som utvecklas beror på den typ av cell som tumören har kommit ifrån. Cancer kan uppstå i nästan alla de cirka 200 olika celltyper som vi har i kroppen. En cancer som utvecklats i en bröstcell kallar vi för bröstcancer, cancer som börjat i lungan kallas för lungcancer och cancer som startat i en levercell benämns levercancer.
Leukemi, blodcancer, är en speciell form av cancer. De canceromvandlade blodcellerna bildar oftast ingen klump, utan flyter omkring fritt på samma sätt som de normala blodcellerna. Men som andra cancerceller breder de ut sig på de friska cellernas bekostnad.

Sjukdomstecken
Cancer utvecklas under lång tid. Det kan ta 20 år eller mer från den första sjuka cellen tills en tumör upptäcks. Därför dröjer det ofta länge innan man får några besvär. Följande besvär ger misstanke om cancer och bör därför kontrolleras av läkare:
  • Knöl i bröstet eller på andra ställen på kroppen.
  • Sår som inte läker.
  • Onormala blödningar.
  • Hosta eller heshet som inte ger med sig.
  • Svårigheter att svälja.
  • Ändrade avföringsvanor eller problem att kissa.
  • Nytt eller förändrat födelsemärke.

Vad kännetecknar en cancercell?

Cancercellerna:
  • har en oförmåga att dö (som många celler normalt ska göra)
  • har en förmåga att dela sig i all oändlighet
  • stimulerar sin egen tillväxt
  • är okänsliga för utifrån kommande signaler att sluta växa
  • stimulerar tillväxten av blodkärl i tumören
  • ofta, men inte alltid, har förmågan att via blod och lymfa sprida sig till andra organ än det där cancern uppstått (metastasering).
Dessa egenskaper är olika framträdande i olika cancerformer. De varierar också påtagligt mellan patienter med samma cancerform, vilket förklarar en mycket varierande prognos vid cancer

Kopierat från Cancerfonden
GE PENGAR TILL CANCERFONDEN
 
 

Metastaser

Ofta är det förekomsten av metastaser, dottertumörer, som avgör allvaret vid en cancersjukdom. I dag bär var tredje cancerpatient på metastaser vid diagnostillfället. Lymfkörtlar, lungor, skelett, lever och hjärna är ställen i kroppen som är mer utsatta än andra.
Metastaser, dottertumörer, är en allvarlig och fruktad del av cancer. Det är metastaser och annan spridning av sjukdomen som kan göra den livshotande. Enligt den statistik som finns har omkring en tredjedel av patienterna metastaser som upptäcks samtidigt med cancern. Om inga metastaser uppstod skulle de flesta patienter kunna botas genom att den ursprungliga cancern opereras eller strålas bort. På senare år har det dock kommit ökade möjligheter att behandla också metastaser.

Hur uppstår metastaser?

Det som skiljer cancerceller från friska celler är inte bara deras förmåga att dela sig okontrollerat. Det finns flera andra olikheter. Cancerceller kan förstöra angränsande vävnad och på så sätt växa in i andra organ än det där de bildats. Cancerceller kan också lossna och fara i väg med blodet eller lymfvätskan.

Det kan vara många tusentals cancerceller som följer med blodet eller lymfvätskan. De flesta av dem dör men en eller flera som överlever kan fastna i de allra minsta blodkärlen, kapillärerna, i ett annat organ i kroppen. Om miljön där cellen stannar tillåter att den överlever och börjar dela sig bildas en metastas, en dottertumör.
Om modertumören till exempel är en bröstcancer består alltså en metastas i lungan av bröstcancerceller, inte av lungcancerceller. Det är viktigt att veta var modertumören finns, inte minst för att bestämma behandlingen. I ett mikroskop går det i allmänhet bra att se skillnaden mellan cellerna i metastasen och cellerna i det organ där den växer.
Av beskrivningen om hur metastaser uppstår framgår att de aldrig bildas utan att det finns eller har funnits en cancer i någon annan del av kroppen, en så kallad primärtumör. Men det förekommer att man först hittar en eller flera metastaser och först därefter den ursprungliga cancern. I enstaka fall går det inte ens att hitta den ursprungliga cancern.

För att förstå hur metastaser bildas behöver man först veta något om hur cancer uppstår.
Läs mer om vad cancer är.

Var uppstår metastaser?

Metastaser kan bildas var som helst i kroppen, men det finns vissa organ som drabbas oftare än andra. Det är lymfkörtlarna, lungorna, skelettet, levern och hjärnan. Det är fler patienter som får metastaser än primärtumörer i dessa organ.

Vilka cancerformer ger metastaser?

De allra flesta cancerformer kan ge metastaser. Vid leukemi och lymfom talar man inte om metastaser, även om sjukdomen är spridd i hela kroppen. Bland de faktorer som påverkar risken för metastaser är modertumörens storlek, vilken sorts cancer det är, dess läge och svårighetsgrad.
Det går inte att säkert förutsäga om en viss patients cancer ska ge metastaser eller inte. Den vanligaste platsen för metastaser är vid de flesta cancerformer någon av de närmast belägna lymfkörtlarna. Det brukar kallas regional metastasering. Detta medför oftast större risk för spridning till andra organ, fjärrmetastasering, än om det saknas regionala metastaser. Men fjärrmetastasering kan förekomma även om det inte finns regionala metastaser.
Vissa cancerformer sätter oftast metastaser i ett bestämt annat organ.
  • Vanligast är att metastaser från lungcancer finns i hjärnan eller i skelettet.
  • Metastaser från tjocktarmscancer uppkommer oftast i levern.
  • Metastaser från prostatacancer uppkommer oftast i skelettet.
  • När bröstcancer ger fjärrmetastaser finns de oftast i skelettet men kan också uppstå i lungorna, levern och hjärnan.

Generellt om behandlingar

Metastaser behandlas vanligtvis med liknande metoder som modertumören, det vill säga operation om så är möjligt, strålning, cytostatika och andra läkemedel.
  • Eftersom inget cancerfall är det andra likt, är det din läkare som bäst kan svara på vad som gäller för just din sjukdom.
  • När läkaren i samråd med dig bestämmer sig för en behandlingsplan, tar hon eller han inte bara hänsyn till själva cancersjukdomen utan också till tidigare sjukdomar, ålder och allmänt hälsotillstånd.
Operation av metastaser utanför de regionala lymfkörtlarna kan bara göras i vissa fall. Det beror på vilket organ som är drabbat och om behandlingen kan göras med bevarad funktion hos organet. Således kan metastaser i lungorna ibland opereras förutsatt att kvarvarande lungkapacitet inte blir för begränsad. Leverns förmåga att återbildas, regenerera, kan ibland tillåta behandling även av ett flertal, multipla, metastaser. Operation kan också vara möjlig om det finns enstaka och väl avgränsade metastaser i hjärnan.

När primärtumören behandlas med cytostatika som ges i form av tabletter eller direkt i blodet sprids läkemedlet i hela kroppen och angriper därför samtidigt eventuella metasatser.
Det är alltså samma typer av cytostatika som används mot metastaser som mot den ursprungliga cancern. Cytostatika kan i vissa fall bota en cancersjukdom, även när den har gett metastaser. Läkemedlen kan också i många fall användas för att förlänga livet och lindra symtom från sjukdomen.
Strålning används också i en del fall med målet att bota, men oftast för att lindra symtom.

Metastaser i lymfkörtlar

Spridning av cancerceller till de lymfkörtlar som finns närmast den ursprungliga tumören är mycket vanlig. Ett exempel är när bröstcancer har spridit sig till lymfkörtlarna i armhålan på samma sida som bröstet med tumören i. Eftersom lymfkärlen, precis som blodkärlen, finns i hela kroppen kan en cancer sprida sig också till lymfkörtlar längre bort och kallas då för fjärrmetastaser.

Sjukdomstecken

Metastaser i lymfkörtlar ger inte alltid symtom. När symtom förekommer är det ofta svullnade lymfkörtlar. Om de ligger nära huden brukar det därför vara lätt att se och känna svullnaden. Ibland kan en svullen lymfkörtel blockera lymfvätskans cirkulation så att det blir en vätskeansamling i vävnaden omkring. Detta kallas lymfödem.

Undersökningar

För att ta reda på om sjukdomen har spridit sig till lymfkörtlar som finns djupare in i kroppen krävs undersökning med röntgen, ultraljud, datortomografi eller magnetkamera. Positronemissionstomografi – PET – är en metod som också kan användas för att upptäcka metastaser.

Behandlingar

Vid operation av primärtumören är det vanligt att man också tar bort de närmaste lymfkörtlarna för att undersöka om de innehåller några cancerceller. Det gäller exempelvis vid bröstcancer, då lymfkörtlar i armhålan ofta tas bort samtidigt som primärtumören.
Cytostatika som används för att behandla primärtumören eller metastaser angriper också eventuella cancerceller i lymfkörtlar.

Metastaser i lungorna

Det är vanligt med metastaser i lungorna. En förklaring är att när blodet i kroppen kommit tillbaka till hjärtat går det först till lungorna för att ta upp nytt syre.

Sjukdomstecken

Metastaser i lungorna ger inte alltid symtom, åtminstone inte när de är små. Senare märks vanligtvis sjukdomstecken som:
  • Hosta som inte upphör, ibland blodiga upphostningar.
  • Andfåddhet
  • Luftvägsinfektioner
  • Vätskeansamling i utrymmet mellan bröstkorgen och lungorna (lungsäcken) som kan orsaka andnöd, värk i bröstkorgen, obehag och tyngdkänsla. Det går att tömma ut vätskan i lungsäcken genom att föra in en nål. Behandlingen kan behöva upprepas flera gånger.

Undersökningar

Patienter med cancerformer som man vet ofta ger metastaser i lungorna brukar som del i den första undersökningen också få röntga lungorna.

Behandlingar

I en del fall kan lungmetastaser opereras. Det gäller om det bara finns några enstaka metastaser i en lunglob eller i en av lungorna. Cytostatika och strålning kan också användas som behandling vid lungmetastaser.

Metastaser i levern

Levern är ett av de organ där metastaser ofta uppstår. Det är till exempel vanligt att bukspottkörtelcancer, magsäckscancer och tjocktarmscancer ger metastaser i levern. Det beror på att blodet när det har passerat magen och tarmarna fortsätter till levern.

Sjukdomstecken

Exempel på symtom vid metastaser i levern är:
  • Trötthet
  • Minskad aptit
  • Allmän känsla av obehag eller sjukdom
  • Obehag och smärta under revbenen på höger sida
  • Gulsot
  • Vätskeansamling i buken (ascites)
Gulsoten beror på att det samlas onormalt mycket gallpigment i blodet. Då blir ögonvitorna och huden gula. Det kan också ge klåda i huden. Urinen blir ofta mörk medan avföringen blir ljus.

Undersökningar

Metoder att ta bilder av kroppens inre som ultraljud, datortomograf och magnetkamera används för att undersöka om det finns metastaser i levern. Men metastaser som är en halv centimeter eller mindre kan ofta inte upptäckas.

Behandlingar

Spridning till levern från vissa cancersjukdomar kan i dag ibland behandlas med operation.
Tekniker där frisk levervävnad kan fås att växa till, har gjort det möjligt att operera bort de drabbade delarna av levern. Gynnsammast resultat ses när metastaserna är känsliga för cytostatikabehandling, vilken då ofta ges innan operation.
Kombinationer av olika behandlingar till exempel operation, cytostatika, värmebehandling och mikrovågor leder i vissa fall till bot från sjukdomen även vid mer uttalad spridning.

Cytostatikabehandling ges också då operation inte är möjlig för att bromsa upp sjukdomsutvecklingen, lindra symtom och därmed förbättra livskvaliteten, samt ge en längre överlevnad.

Metastaser i skelettet

Cancerformer som ofta sätter metastaser i skelettet är prostatacancer, bröstcancer och lungcancer.

Sjukdomstecken

De vanligaste symtomen vid metastaser i skelettet är:
  • Smärta
  • Svaghet i till exempel ett ben.
  • Höjda kalkhalter i blodet.
De höga kalkhalterna i blodet beror på att skelettet urkalkas. De kan orsaka sjukdomskänsla, trötthet, förstoppning och stark törst. Mycket höga kalkhalter kan leda till irritation, förvirring och ytterst medvetslöshet. Urkalkningen leder till att benets normala uppbyggnad förstörs. Det ökar risken för att en fraktur ska uppstå. Det finns effektiva läkemedel mot höga kalkhalter i blodet.

Undersökningar

En vanlig metod att undersöka om det finns metastaser i skelettet är skintigrafi. Då injiceras ett radioaktivt ämne in i blodet. Det koncentreras i metastaserna vilket kan avbildas med en speciell kamera. Även datortomografi, magnetkamera och PET (positronemissionstomografi) kan användas för att upptäcka metastaser i skelettet.

Behandlingar

Cytostatika, strålbehandling eller radioaktiva isotoper kan ges för att lindra smärta vid skelettmetastaser. De kan behöva kompletteras med annan smärtbehandling med smärtstillande läkemedel. Skelettdelar, till exempel kotor eller ett lårben som urkalkas av en metastas kan ibland stärkas genom en operation då en metallplatta eller en skruv sätts in för att stabilisera.

Metastaser i hjärnan

Bland de cancerformer som jämförelsevis ofta ger metastaser i hjärnan är bröstcancer, lungcancer, njurcancer och malignt melanom. Det är inte ovanligt att det finns metastaser i ett annat organ innan de upptäcks i hjärnan.

Sjukdomstecken

Symtomen vid metastaser i hjärnan kan vara:
  • Huvudvärk och allmän sjukdomskänsla.
  • Svaghet i armar och ben kan också vara ett sjukdomstecken.
  • Beteendeförändringar och humörsvängningar.
  • Krampanfall, förvirring och trötthet kan också förekomma.
Symtomen orsakas av att trycket inne i hjärnan ökar när en tumör växer där. Skallbenet gör att tumören inte kan växa utåt.

Undersökningar

Datortomografi och magnetkamera är vanliga metoder för att undersöka hjärnan och upptäcka metastaser.

Behandlingar

De behandlingar som kan användas mot metastaser i hjärnan är extern strålbehandling eller strålkniv, cytostatika samt läkemedel som minskar svullnaden och på så sätt sänker trycket i hjärnan.
I en del fall med enstaka metastaser i hjärnan kan den opereras bort.
Här får du råd inför läkarbesöken
Läs också om att delta i en forskningsstudie

Få svar på dina frågor

Ring 020-59 59 59 eller skriv till infostodlinjen@cancerfonden.se och få svar på dina frågor om cancer. Vi som svarar på Cancerfondens informations- och stödlinje är legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård. Du vänder dig till oss för att få svar, känslomässigt stöd eller mer skriftlig information. Samtalen är kostnadsfria.
Läs mer om Cancerfondens informations- och stödlinje





Symtom och sjukdomstecken


Cancer utvecklas under lång tid. Det kan ta 20 år eller mer från den första sjuka cellen tills en tumör upptäcks. Därför dröjer det ofta länge innan man får några besvär. Samtidigt är det viktigt att cancer upptäcks i så tidigt skede som möjligt, eftersom möjligheterna att helt bota sjukdomen då är störst.



Här följer några exempel på symtom som kan – men inte behöver – vara tecken på cancer.

  • Knölar på kroppen till exempel i armhålor, ljumskar, testiklar, bröst och på halsen. Knölarna gör i regel inte ont och har inte ett klart samband med en infektion.
  • Blödning utan känd orsak, till exempel blodiga upphostningar, blod i urinen, blod i avföringen, blödningar mellan menstruationerna eller underlivsblödning hos äldre kvinnor som passerat klimakteriet.
  • Födelsemärke som förändras, till exempel blir oregelbundet, ändrar färg, börjar växa, börjar blöda eller börjar klia.
  • Sår som uppkommit utan känd anledning och som inte läker.
  • Hosta och heshet som inte går över på ett par veckor och som inte har klart samband med en infektion eller förkylning.
  • Ändrade avföringsvanor hos framför allt äldre personer, till exempel långvarig förstoppning eller diarré utan känd orsak.
  • Sväljningssvårigheter som inte har samband med halsinfektion.
  • Svårigheter att kissa som inte beror på urinvägsinfektion, till exempel problem att börja kissa, förtunnad stråle, täta trängningar hos äldre män.
  • Långvarig feber som man inte vet orsaken till.
  • Försämrad aptit och viktnedgång utan känd anledning.
  • Oklara symtom från nervsystemet, till exempel långvarig smärta, känselrubbningar, fumlighet, personlighetsförändringar som man inte vet orsaken till.
Varför ger cancer symtom?

Cancercellerna håller ofta ihop och bildar en tumör som tar plats i det organ där tumören uppstått. Det kommer förr eller senare att kännas eller ses som en ”knöl”, till exempel i hjärnan eller lungan. Till slut kommer knölen att störa organets funktion. Ofta stimuleras känselnerver i organet, vilket leder till smärta. Cancern ger också ofta upphov till en inflammatorisk reaktion i kroppen, vilken kan leda till illamående, matleda, viktminskning, trötthet, feber, med mera


Vad orsakar cancer?
Att cancer är en genetisk sjukdom är inte detsamma som att all cancer är ärftlig. I flertalet fall är det istället genförändringar som vi ”förvärvar” under livet som orsakar cancer. Om vi röker, vad vi äter och hur vi solar har stor betydelse för risken att utveckla cancer.
 
Vanligen förvärvar vi dessa genförändringar i flera steg över lång tid, förmodligen flera decennier. Det förklarar att de flesta cancerformer vanligen uppträder i hög ålder och talar för att det finns möjligheter att stoppa cancerutvecklingen genom olika cancerförebyggande åtgärder under livet.
Det finns skäl att tro att även om man lever ett normalt och ”skötsamt” liv så medför det påverkan på våra cellers arvsanlag så att cancer kan utvecklas. Det har konstaterats att många människor från övre medelåldern och uppåt har förstadier till aggressiv cancer, så kallad cancer in situ. Det stora flertalet av dessa personer kommer av någon anledning aldrig att utveckla sjukdomen cancer. Det verkar alltså finnas någon eller några faktorer hos oss som vanligen stoppar cancerutvecklingen i tid. Dessa faktorer är förstås intressanta att kartlägga i syfte att förebygga fullt utvecklad cancer.
 
 
Ärftliga faktorer
I 5–10 procent av cancerfallen spelar ärftlighet en stor och uppenbar roll. Vid vissa cancerformer, till exempel bröstcancer och tjocktarmscancer, har man en förhöjd risk om flera nära släktingar har haft denna typ av cancer. För de flesta cancerformer har man dock inte hittat några tydliga ärftliga samband.
Det är i regel inte så att risken att få cancer ökar då nära släktingar haft olika typer av cancer. Risken för ärftligt betingad cancer utreds på särskilda mottagningar, så kallade genetiska mottagningar som finns vid universitetssjukhusen.

Livsstilsfaktorer
Grovt räknat orsakas 70 procent av alla cancerfall i Sverige av olika livsstilsfaktorer. Hur våra levnadsvanor ser ut har stor betydelse för vår risk att insjukna. Genom att undvika rökning, ha hälsosamma matvanor, vara måttlig med alkohol, motionera regelbundet, undvika övervikt och vara försiktig i solen minskar du din risk för ett flertal cancersjukdomar.
Tobak
Rökning ger en ökad risk för en rad cancersjukdomar. Framför allt ökar risken för lungcancer, men även för till exempel cancer i matstrupen, urinvägarna och i bukspottkörteln.
Läs mer om rökning och cancer
Alkohol
Sambandet mellan alkohol och cancer blir mer och mer känt. Främst ses en ökad risk för cancer i munhåla, svalg, struphuvud, matstrupe, bröst, tjock- och ändtarm och lever.
Läs mer om alkohol och cancer
Fysisk aktivitet
Regelbunden fysisk aktivitet, motsvarande minst 30 minuters rask promenad om dagen, bidrar till att undvika övervikt och minskar risken för bland annat bröstcancer.
Läs mer om fysisk aktivitet och cancer

Kost

Ohälsosamma matvanor, som leder till övervikt, är en riskfaktor för ett flertal cancersjukdomar, bland annat njurcancer, matstrupscancer, livmoderkroppscancer och bröstcancer för kvinnor i och efter klimakteriet.
Läs mer om kost och cancer

Sol

Hudcancer är den diagnosgrupp som ökar mest. Forskning har visat att solens UV-strålning är en direkt orsak till hudcancer.
(Upp)

Radioaktiv strålning

Radioaktiv strålning kan framkalla cancer, främst leukemi. Radongas från mark och byggmaterial kan spridas i hus och avge radioaktivitet. Höga nivåer av detta radon ökar risken för lungcancer, i alla fall i kombination med rökning.

Virus
Vid några cancerformer kan speciella virus bidra till cancerutvecklingen, till exempel vid livmoderhalscancer, cancer bakom näsan och levercancer.
Läs mer om infektioner

Föroreningar i miljön

De olika föroreningar som släpps ut i miljön har i allmänhet troligen inte särskilt stor betydelse för uppkomsten av cancer. Sambanden är dock svåra att överskåda och beräkna. Partiklar från förbränningsmotorer och vägslitage kan troligen öka risken, men hur mycket är svårt att ange då så många andra faktorer spelar in.

Större betydelse kan kemikalier och andra cancerframkallande ämnen, som till exempel asbest, på arbetsplatser ha. Har man samtidigt en annan riskfaktor, till exempel rökning, kan risken för att drabbas av cancer öka påtagligt.
 
Rökning
Rökning är den enskilt största orsaken till cancer. Att inte röka är därför det bästa sättet att förebygga cancer. Det är aldrig för sent att sluta, cancerrisken minskar allt eftersom tiden går efter rökstoppet.


Fakta om rökning och cancer i Sverige

12,7 procent av alla cancerfall beror på rökning

6500 personer drabbas varje år av cancer relaterad till rökning

17 procent av alla dödsfall i cancer är orsakade av rökning

4000 personer dör årligen i cancer orsakad av rökning

I takt med att färre röker har dödsfallen på grund av rökning minskat. Men fortfarande sker cirka 4 000 dödsfall i cancersjukdom varje år på grund av rökning. Det är fler liv än trafikolyckor, narkotika och självmord skördar tillsammans.
Varje brinnande cigarett är en liten kemisk fabrik som producerar 4 000 olika ämnen. Många av dessa har kända skadeeffekter på människokroppen. Ett 40-tal kan orsaka cancer. Den som röker andas själv in en fjärdedel av röken. Resten sprids och gör personer i omgivningen till passiva rökare. Passiv rökning under en längre period innebär samma hälsorisker som för rökaren. Ungefär lika många personer i Sverige dör av passiv rökning som av trafikolyckor. Cirka 200 dödsfall beräknas varje år bero på passiv rökning.
Sambandet mellan rökning och lungcancer känner de flesta till, rökning uppskattas orsaka 80-90 procent av all lungcancer. Men risken ökar också för andra cancerformer som cancer i strupen och munhålan, i urinblåsan, njurarna, magsäcken, livmoderhalsen och bukspottkörteln.
Rökning kostar samhället cirka 30 miljarder kronor årligen.

Hitta i artikeln

Hög dödlighet bland rökare
De allra flesta som dör av rökning avlider i hjärt- och kärlsjukdomar. Kolmonoxiden i tobaksröken skadar hjärtat och minskar de röda blodkropparnas förmåga att transportera syre. Det kan få ödesdigra konsekvenser vid häftiga fysiska ansträngningar. Fyra av fem hjärtinfarkter hos personer under 50 år beror på rökning. Vid högre åldrar spelar andra faktorer in, fast ofta i kombination med rökning.
Trots att rökningens risker är väl kända röker 11 procent av männen och 13 procent av kvinnorna i Sverige. Rökningen har minskat under de senaste decennierna, särskilt bland män. För 50 år sedan rökte hälften av alla män och var tionde kvinna. Den stora ökningen bland kvinnorna kom på 1960- och 1970-talen. Under 1980-talet minskade tobaksbruket även bland kvinnor. Sverige är ändå ett av de få länder i världen där kvinnor röker lika mycket som män. Dagligen börjar 45 ungdomar att röka.
Den ökande andelen kvinnliga rökare har lett till att kvinnor i större utsträckning får sjukdomar som tidigare betraktades som typiskt manliga. Dit hör lungcancer, hjärtinfarkt och stroke. I USA - där rökning bland kvinnor blev vanlig tidigare än i Sverige - har dödsfall i lungcancer blivit en kvinnosjukdom och är idag vanligare än bröstcancer. Vi ser en liknande utveckling i Sverige. Allt färre kvinnor avlider av bröstcancer medan allt fler dör av lungcancer.

Nikotin styr bruket

Orsaken till att så många röker trots att de känner till riskerna beror bland annat på att nikotinet i tobaken är en starkt beroendeframkallande drog. Har man väl blivit beroende är det svårt att sluta. Nikotin är tobaksindustrins sätt att kontrollera användandet. De flesta börjar röka i tonåren. Men den som börjar då löper tre gånger större risk än andra att dö mellan 35 och 69 år. Den som debuterar i högre ålder utsätter sig för dubbelt så stor risk för tidig död som icke-rökaren. Varannan rökare dör av en rökrelaterad sjukdom.

Snus

Det finns drygt 800 000 snusare i Sverige. Det fuktiga svenska snusets cancerrisker har ännu så länge inte bevisats - trots innehållet av nitrosaminer som är de ämnen i rökfri tobak som är cancerframkallande. En nackdel med snuset är att det är ännu mer beroendeframkallande än cigaretter. Det finns forskningsresultat som pekar på att snus skulle kunna medföra ökad risk för att drabbas av ovanliga cancertyper, exempelvis cancer i bukspottkörteln. Ytterligare forskningsresultat är att vänta inom en inte alltför avlägsen framtiden
Mer utförligt material om tobak, med bland annat de senaste forskningsrönen, finns på en webbplats som är gemensam för Cancerfonden, Statens Folkhälsoinstitut, Läkare mot Tobak och Hjärt-Lungfonden:

Sluta röka-linjen

Alla som ringer till Sluta-röka-linjen får individuella råd av specialutbildade rökavvänjare. De berättar till exempel hur man går till väga för att sluta röka. Telefonlinjen är också öppen för dem som behöver akut stöd när nikotinbegäret sätter in

Ring: 020-84 00 00

Läs mer på www.slutarokalinjen.org. Där finns också en sluta-röka-logg där människor som har eller ska sluta röka eller snusa berättar för och ger stöd till varandra.
 
 
 

Solen

Förändrade solvanor är den främsta orsaken till att hudcancern malignt melanom ökar. År 1958 upptäcktes 200 fall av sjukdomen i Sverige, i dag upptäcks nästan 3 000 per år. Malignt melanom är en av de cancerformer som ökar snabbast.
Kopplingen mellan solning och hudcancer är jämförbar med den mellan rökning och lungcancer. Trots det solar svenskar mer än i de flesta andra länder, visar Strålsäkerhetsmyndighetens senaste rapport om solvanor. Svenskar bränner sig även mer av solning och skyddar sig mot solen i mindre utsträckning än de flesta andra nationaliteter.
Solen avger tre olika typer av ultraviolett ljus, UVA, UVB och UVC. UVA-strålning står för den största delen av solens strålar som når jorden och är den strålning som tränger djupast ner i huden. Den gör så att pigmentet mörknar och huden blir tjockare och med tiden rynkig. UVB-strålningen gör att vi bränner oss om vi vistas för länge i solen. Brännskadorna ger skador i cellernas DNA, vilket kan leda till hudcancer

Så kan du minska risken för hudcancer

Sök skugga mellan 11 och 15.
  • Skydda dig med kläder.
  • Använd solskyddsmedel med hög faktor.
  • Sola inte solarium

Barn är extra känsliga


Det är extra viktigt att skydda sina barn eftersom barns hudceller är extra känsliga. Barns hud har inte möjligheten att skapa samma pigmentskydd som vuxnas hud. De ska därför utsättas för stark sol i så liten utsträckning som möjligt. En eller flera kraftiga brännskador av solen under barndomen kan resultera i malignt melanom i vuxen ålder. Sannolikt har också den under livet samlade mängden UVA- och UVB-bestrålning som kroppen utsatts för betydelse.

UVC filtreras helt bort av ozonlagret och når inte jordens yta.

Sol – mer än bara direkt solljus


Man behöver inte ligga och sola aktivt för att riskera att bränna sig och därmed utsätta sig för större risk att drabbas av hudcancer. Solens strålar når fram oftare än man kanske tror. Här är några fakta som kan vara bra att ha med sig en varm sommardag:

  • Vatten reflekterar mindre än tio procent av solens strålar men släpper igenom UV-strålning på den som badar.
  • Inte bara direkta solstrålar träffar den som solar. Hälften av solens UV-strålning når fram i skuggan.
  • UV-strålningen i skidbacken är extra stark. Snö reflekterar hela 80 procent av solens strålar.
  • Du kan mäta solens styrka på egen hand. Om din skugga är kortare än din egen längd så är solen stark.

Ge pengar till cancerfonden
Klicka här
 
 

Så skyddar du dig bäst mot solen

Sök skugga mellan klockan 11 och 15

Sök skugga mellan 11 och 15. Undvik solen när den är som starkast. Stanna inomhus eller sitt i skuggan under dessa timmar. Barn under ett år bör inte utsättas för direkt solljus.

Skydda huden med kläder

Det bästa skyddet mot solen är kläder. Var speciellt noga med att skydda barn mot solen med kläder. En långärmad tröja, ett par sköna byxor och en solhatt räcker bra som skydd.

Använd solskyddsmedel med hög faktor där kläder inte skyddar

Solskyddsmedel bör användas som komplement. Detta minskar risken för hudskador, förutsatt att man inte förlänger tiden i solen. Använd vattenfast solskyddsmedel med hög faktor (mer än 15) och som skyddar mot både UVA- och UVB-strålning. Det är viktigt med ett tjockt lager om det ska ha någon effekt. Upprepa efter några timmar eller efter bad.

Sola inte solarium

Solning i solarium kan precis som naturlig solning ge upphov till hudcancer. Extra farligt är det för barn och ungdomar.
På Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats kan du läsa mer om att skydda sig mot solen.

Myter att döda om solning

"Barn behöver sol för god D-vitaminomsättning”
Svar: Det behövs en mycket sparsam exponering i direkt solljus för en god D-vitaminomsättning. För ljushyade personer räcker det med cirka 10-15 minuter med sol i ansikte och på armar under en sommardag.

”Endast om man bränner sig ökar risken för cancer”

Svar: Att bränna sig ökar risken för hudcancer och det är extra farligt att bränna sig i unga år eftersom barns hudceller är extra känsliga. Men faktum är att ju mer sol huden utsätts för desto större blir risken för hudcancer även utan att bränna sig. Barns hudceller har inte samma förmåga att skapa skyddande pigment som vuxna. Barn ska därför aldrig sola.


 

Så här kan malignt melanom se ut

 


 
 

 



 



 
            
 

 
Mellan 80 och 85 procent av alla patienter med malignt melanom i huden botas tack vare att melanomet upptäcks tidigt och därmed inte har hunnit sprida sig. Därför är det viktigt att regelbundet hålla koll på sin hud och att söka läkare vid misstänkta hudförändringar. Hudcancertyperna basalcellscancer och skivepitelcancer är ännu vanligare än malignt melanom, men är i regel enklare att bota.

Här kan du läsa mer om de olika formerna av hudcancer.

Du bör söka läkare om


  • Ett födelsemärke ändrar färg, form, växer, blöder eller kliar.
  • Ett sår inte läker på flera veckor.

Här kan du läsa mer om hur läkarbesöket går till.

 
 
Matvanor se här
 
 
 
Alkohol
 
 
Infektioner
 
 






Intressant och viktigt är att läsa "Den själviska genen" av
Richard Dawkins. Finns att låna på biblioteket. Är svår att få tag på med svenska eller danska språket. Men finns att köpa på engelska.


Man kan kompletera med att läsa, "Den blinde urmakaren"
också skriven av Richard Dawkins

Svåra ord i dessa böcker finns att få en förklaring på Internet.


Glöm inte att sätta in en slant i Cancerfonden

http://www.cancerfonden.se/

Eller till Danmark      http://www.cancer.dk/

Internationellt
http://translate.google.se/translate?hl=sv&sl=en&u=http://www.wcrf.org/&prev=/search%3Fq%3Dkrebs%2Bin%2Bdeutschland%2Bfond%26hl%3Dsv%26tbo%3Dd%26biw%3D1180%26bih%3D582&sa=X&ei=ZU8aUeW5E8vItAafy4HICA&ved=0CDQQ7gEwAA

För Tyskland
http://translate.google.se/translate?hl=sv&sl=de&u=http://www.krebshilfe.de/&prev=/search%3Fq%3Dgeld%2Bkrebs%2Bin%2Bdeutschland%26hl%3Dsv%26tbo%3Dd%26biw%3D1180%26bih%D582&sa=X&ei=TlAaUczKMs_Osga9yYCoDQ&ved=0CFAQ7gEwAw


Överfört och kopierat av mig
Thore Hult
  
ps
I stället för kemiska drycker, köp apelsiner och pressa minst ett glas vardera varje morgon.
Vi köper Grap och pressar en grape och resten blodapelsiner just nu till två glas.
ds